fredag 15 september 2017

Är alla födda efter 1984 förlorade? Simon Sinek om problemen med sociala medier

Jag erkänner direkt. Titeln på detta inlägg är utformad som ett klickbait.
Dock hoppas jag att du lyssnar på Simon Sinek åsiker om problemen med sociala medier.

tisdag 29 augusti 2017

Extra History - Korta tecknade berättelser om spännande moment från historian

Hösten är räddad. På Youtube kanalen Extra Credits kan man se korta tecknade berättelser om spännande moment från historian.



fredag 21 juli 2017

Gratis föreläsningar om naturvetenskap från Royal Institution of Great Britain

Royal Institution of Great Britain (ofta förkortad till Royal Institution eller RI) är en organisation för naturvetenskaplig forskning och utbildning med säte i London. På deras Youtube-kanal kan man se nästan hundra föreläsningar om vetenskap

Några jag rekommenderar är dessa:



fredag 7 april 2017

Chiliplantors hemliga liv upptäckts med Raspberry Pi Camera Module, Python och timelapsefilmer


Timelapsefilm med tre chiliplantor av sorten Habanero med tio bilder tagna med en timmes mellanrum. Tagna under växtlampa på natten.


Inköp

1 x Raspberry Pi 3 Model B Enkortsdator 400:-
1 x Sandisk Ultra Micro-SD-kort 8 GB 120:-

Raspberry Pi

För att veta mer om Raspberry Pi titta på dessa sidor

Så här gjorde jag för att lägga in Operativsystemet på RaspPi3. OBS Glöm inte bort användarnamnet eller lösenordet. Som standard är det Pi och Raspberry, men du bör ändra det


Ladda ner NOOBS

Funkar ej filmerna. Titta på denna sida


  1. Titta på https://www.raspberrypi.org/help/noobs-setup/. Följ filmens instruktioner
    1. ONS. Infon efter 3:55 behövs kanske inte beroende på vilken version av RapPi du använder
  2. Ladda ner https://www.sdcard.org/downloads/formatter_4/eula_mac/index.html
    och formatera ditt SD kort i din mac. quickformat räcker
  3. För att få svenskt tangentbordstöd
    1. Preference -> mouse and Keyboard Settings -> Tabben: Keyboard -> knappen Keyboard Layout
      välj country:sweden, Variant:swedish
    2. Testa om åäö funkar
  4. Om tiden inte stämmer, ändra tid på Rasp Pi     sudo date -s "Jul 5 08:10" i terminalen
  5. Ta reda på var du loggar in på det trådlös WLAN på RasPi

Fjärrstyr RaspPi från din dator

För att slippa använda skärm, datormus, tangentbord
1. Se till att du kan ditt användarnamn till din RaspPi. Har du glömt ditt lösenord kan du återställa det så här
  1. Gå till www.realvnc.com/download/viewer/ på datorn som du vill styra din Raspberry Pi ifrån
  2. Gå till https://www.realvnc.com/download/vnc/raspberrypi/ från din Rasberry Pi. Jag hade Noobs på min RaspPi så jag fick installera realvnc-vnc-server på den
  3. Gå till www.realvnc.com/docs/raspberry-pi.html#raspberry-pi-setup för info om hur du installerar på din RaspPi
  4. Jag installerade VNC-servern genom att skriva:
  5. sudo apt-get install realvnc-vnc-server
  6. Jag valde Menu > Preferences > Raspberry Pi Configuration > Interfaces and make sure VNC is set to Enabled.
  7. Därefter gick jag till: https://www.realvnc.com/docs/raspberry-pi.html#raspberry-pi-connect-cloud
  8. Där följde jag instruktionerna bla genom att skapa ett konto

Om allt fungerade kan du nu se din RaspPi skrivbord över Internet. 

Montera kameran på stativ

Det finns stativ att köpa på nätet men man kan göra sitt eget. Här överlåter jag till läsarens uppfinningsförmåga att lösa hur man kan rikta kameran.


Använda kamera modulen till RaspPi för att göra timelapsefilmer


Gå till Getting started with picamera för att installera din kamera modul och öva i att skriva Python kod. 

Därefter gå till Time-lapse animations with a Raspberry Pi . I slutet kommer koden som jag använde gör att göra timelapsefilmen på chiliplantorna. Det enda jag ändrade var sleep(60) till sleep(3600) så att kameran tog en bild varje timme och tio bilder totalt. Jag lade även till print('Done') för att veta om animationen var klar. 

Genom att gå in på RaspPi med VNC fjärrstyrningen så kan jag köra Python skriptet och övervaka att bilderna blir bra.
from picamera import PiCamera
from os import system
from time import sleep

camera = PiCamera()
camera.resolution = (1024, 768)

for i in range(10):
    camera.capture('image{0:04d}.jpg'.format(i))
    sleep(3600)

system('convert -delay 10 -loop 0 image*.jpg animation.gif')
print('Done')



torsdag 16 mars 2017

Digital kompetens och programmering ska stärkas i skolan


- What programming language should I learn? 

- All of them! 

Fråga från en av mina studenter till en programmerare på IBM som besökte skolan


Tillägg 5 April

Skolverket har nu även lagt ut ett förslag om hur programmering ska in på gymnasiets olika program
Skolverket snart ett förslag på hur alla gymnasieelever som går ett nationellt program ska kunna läsa programmering.
Alla elever ska kunna välja kursen Programmering 1, som revideras från dagens Programmering 1 troligen för att fler ska kunna läsa den. Bla tas objektorienteringen bort som krav och ligger endast i Programmering 2. Dessutom ska alla kunna välja Tillämpad programmering som kurs. Tanken är att elever ska kunna använda programspecifika kunskaper för att programmera.
Till exempel ska elever på estetiska programmet kunna lära sig att programmera musik medan elever på industritekniska programmet ska kunna lära sig att programmera robotar för smart industri och spelprogrammering ska finnas som en möjlig specialisering inom teknikprogrammet
Jag anser att detta göra mina fem punkter nedan ännu viktigare. Man måste ha någon form av lärplattform så alla som ska undervisa i programmering på grundskolan eller gymnasiet inte måste uppfinna hjulet.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Publicerad 16 Mars

Sammanfattning av vad jag tycker man ska göra när man tar med programmering i skolan

  1. Ta in bra exempel från olika grundskolor där man använt programmering redan nu och publicera dem på skolverkets webbplats
  2. Skapa en referensgrupp med lärare på grundskola, gymnasiet, högskola, företag
  3. Gör en lärplattform både för lärare och elever.
    Kodcentrum är tidigt ute med en lärplattform riktade till åk 4-6!
  4. Använd Python på mellan och högstadiet och Scratch som språk på lärplattformen. (Vill man lägga till fler språk/miljöer kan man göra det efter hand)
  5. Gör programmering valbart som ett extra språk/individuellt i grundskolan

Digital kompetens och programmering ska stärkas i skolan. Jag håller inte med att programmering inte ska vara ett eget ämne utan bakas in i matematik och teknik. Det riskerar att komma i bakgrunden och att många lärare inte har kompetensen att genomföra programmeringsavsnitten i den kommande reviderade läroplanen. Fler har liknade synpunkter [NyT], [Dagens Samhälle]

Oavsett vad som skrivs i läroplanen anser jag att det ska göras en lärplattform som dels ökar kompetensen för de lärare som förväntas lära ut om programmering och dels som kan lära eleverna programmera. Det finns många exempel på lärplattformar som man skulle kunna ta efter och anpassa till elevernas ålder.
Det finns interaktiva webbplatser där man får skriva in kod efter att ha läst instruktioner. Webbsidan kontrollerar koden och ger återkoppling. Exempel på webbplatser är www.sololearn.comcodecademy.comfreecodecamp.com.

Det finns webbplatser som innehåller mer videobaserad undervisning som
https://www.khanacademy.org och https://classroom.udacity.com/

För några år sedan satsades det på lärares fortbildning inom IT inom ett projekt som hette PIM. Jag tror något liknade måste till för att införandet av programmering och digitalisering ska lyckas i skolan. Men denna gång måste det finnas lärplattform för elever också.

Jag tror på att införa ren kodning tidigt. Ska detta lyckas bör man välja ett programmeringsspråk som går lätt att komma igång med. Längst ner går jag igenom olika språk och deras för- och nackdelar som jag ser på det. När jag läser tilläggen till läroplanen, tycker jag att de är väldigt öppna. Man kan i princip använda blockprogrammering i Scratch genom hela grundskolan. Det står inget om selektion (if-satser), iteration (loopar) eller funktioner/metoder. Dessa är grundläggande för att använda programmering på högre nivå. Jag tänker mig att elever som lärt sig om detta har ett försprång jämfört med de som endast fått stegvisa instruktioner. Var är likvärdigheten då?

Jag var på ett seminarium där Fredrick Rybarczyk som startat Patwic föreslog att programmering borde vara som ett extra språk i skolan. Det tycker jag låter som en utmärkt förslag.
Under ett antal år har prövat på olika utvecklingsmiljöer och programmeringsspråk.

Python

Av alla programmeringsspråk som använd professionellt tror jag det är lättast att komma igång med Python. Det går att installera på Windows, Mac eller olika Linuxvarianter. 
+ Man kan använda onlinetjänster och programmera i Python utan att installera det. 
+ Man kan göra  många olika saker med Python.

- det finns i två versioner, version 2 och version 3, som jag förstått det kan man inte göra allt i version 3 och det kan vara lite förvirrande vilken version man ska använda

Java med NetBeans/Eclipse 

Detta är ett vanligt sätt att introducera programmering på gymnasiet. 
+ Du kodar i en professionell utvecklingsmiljö direkt

- Det blir väldigt lätt fel. Fel i syntaxen, fel i logiken.
- Komplicerat gränssnitt i utvecklingsmiljön.
- I början måste man ha med kod som en nybörjare inte förstår

Android Studios 

Man gör mobilappar till Android här så varför jobbar inte alla i det i skolan direkt? 
+ Man kan tjäna pengar om man kommer på en bra idé
+ Man gör något "på riktigt"

- Det är komplext på alla nivåer. Koden, hur man ska hantera grafiken, 
- Utvecklingsmiljön ändrar sig konstant. Dels hur man ska programmera, dels gränssnittsmiljön  


Greenfoot och Java

Utvecklingsmiljö för att lära sig programmering i allmänhet och Java i synnerhet
+ Det är lätt att komma igång
+ Det finns 33 gratis videomanualer och en book på engelska att beställa
+ Nu finns det tom en extra anpassning som kallas Stride för att få ännu yngre att lära sig
+ Det finns många färdiga exempel att bygga vidare på
+ Funkar till svaga elever till duktiga elever

- Det är inte en professionell utveckligsmiljö
- Man bara exportera som Javaapplets

JavaScript

Javascript används i webbläsarna för att skapa interaktivitet, effekter, 3D, VR(virtual reality) och animationer. Man kan koda direkt i javascript eller använda olika ramtillägg där någon annan skapat färdiga funktioner som man kan använda utan att skapa de på egen hand. Ren JavaScript är svårare att komma igång med än tex med p5.js. 

jQuery - för att skapa interaktivitet och animationer på webben. 

three.js - för 3D och VR. Av alla programmeringstillägg är three det som ger mest WOW-effekt snabbast. Man kan göra 3D-miljöer och virtuella världar som exempelvis detta julkort jag gjorde 2016.

p5.js - är ett tillägg för att snabbt komma igång med visualiseringar på webbsidor. p5.js är den del av
processing. Den stora fördelen är att man kommer igång med att synliggöra koden. Om man vill veta med så rekomenderar jag att man tittar på Daniel Shiffmans videomanualer om p5.js.

Den som passar bäst för grundskolan är p5.js

+ Lite kod för att se något resultat
+ Man lär sig visuellt
+ Om man kan engelska finns fantastiska videomanualer att lära sig av.

- Man hade tidigare ett program som man kunde ladda ner och komma igång snabbt

Från en av mina kurser i programmering


C# i Unity

Jag hat använt C# i det professionella utvecklingsverktyget Unity. En del av de elever som jag haft på Teknikprogrammet vill jobba i proffsverktyg direkt. En del klarar av detta utmärkt men det är inte för alla. Min erfarenhet är att precis som NetBeans har många inställningar och menyer i utvecklingsmiljön. Dessutom behöver man lära sig många nya metoder som är unika för Unity tidigt så inlärningskurvan lutar brant ren i början.

+ ett proffsprogram där man kan göra riktigt snygga spel
- svårt att starta med sedan blir det svårare

Php och sql 

För att göra dynamiska webbplaster räcker det inte med HTML, CSS och JavaScript. Med php kan du göra sidor som ser olika ut beroende på vem som använder sidan. En webbshop eller Facebook skulle kunna göras med php. Sql är för att ha hand om databaser.

+ Om man tycker det är roligt att göra webbsidor och kombinera tekniker som HTML, CSS och php så är detta rätt väg
- Troligen den sämsta vägen att gå om man ska börja programmera. Man behöver kunna HTML och kanske CSS för att lära sig php, och använder du inte sql kan du inte använda php fullt ut

Blockprogrammering i Scratch och App Inventor.

Scratch är populärt inom grundskolan. Jag kan förstå lockelsen med att starta med detta program. blocken innehåller många programmeringsbegrepp som loopar, if-satser och funktioner/metoder. För lågstadiet, kanske mellanstadiet är det lämpligt. Men om man vill låta eleverna göra något som liknar vad man gör på företag är det mindre lämpligt
App Inventor använder liknade blockprogrammering som Scratch men man kan göra appar till Android istället. Nackdelarna är att man är fast i en begränsad design.

+ för yngre barn
- begränsar för framtiden

Allt handlar om vilken ålder du har, vilket intresse du har och om du vill pröva på hur det är att skriva kod som en riktig utvecklare.

Använd miljöer som är på engelska. Vill du jobba med programmering så kommer manualer, dokumentationer, hjälpforum att vara på engelska.


Här kommer förslag på förändringar i läroplanen


Matematik
Algebra i årskurs 1–3: Hur entydiga stegvisa instruktioner kan konstrueras, beskrivas och följas som grund för programmering. Symbolers användning vid stegvisa instruktioner.

Algebra i årskurs 4–6 samt årskurs 7-9: Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. Programmering i visuella/olika programmeringsmiljöer.

Problemlösning i årskurs 7–9: Hur algoritmer kan skapas, testas och förbättras vid programmering för matematisk problemlösning.

Teknik
Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar i årskurs 1–3: Att styra föremål med programmering.

Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar i årskurs 4–6: Att styra egna konstruktioner eller andra föremål med programmering.

Tekniska lösningar i årskurs 7–9: Tekniska lösningar som utnyttjar elektronik och hur de kan programmeras.
Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar i årskurs 7–9: Egna konstruktioner där man tillämpar styrning och reglering, bland annat med hjälp av programmering. Hur digitala verktyg kan vara stöd i teknikutvecklingsarbete till exempel för att göra ritningar och simuleringar.

De naturorienterande ämnena; biologi, fysik och kemi 
I respektive ämnes metoder och arbetssätt i årskurs 7–9; bland annat hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.

Gymnasieskolan
Ändringar i ämnesplaner Matematik
Förtydliganden och förstärkningar av arbete med digitala verktyg men också i vissa kurser tillägg av programmering. Samhällskunskap
Förtydliganden av hur digitaliseringen påverkar samhället och en förstärkning av medie- och informationskunnighet Svenska och svenska som andraspråk
Digital läsning och digitala texter omfattas tydligare liksom digitaliseringens påverkan på texter och kommunikation

lördag 4 mars 2017

Globbal visuell statistik om vår värld presenteras på ourworldindata.org

ourworldindata.org är en webbplats med info om att utforska den pågående mänskliga civilisationens historia genom forskning och datavisualisering.

Man kan ta del av visuell statistik inom dessa områden


Ett exempel på hur datan presenteras visas i produktivitet jämfört med arbetstimmar. Sverige ligger nere till höger. Danskarna är ungefär lika produktiva men jobbar mindre. Norrmännen jobbar lika mycket som danskarna men är mer produktiva. Mest produktiva är amerikanerna som jobbar något mer än svenskarna.

torsdag 23 februari 2017

Sju jordlika planeter runt samma stjärna upptäckta

Sju jordlika planeter runt samma stjärna upptäckta


NASAs Spitzer Space Telescope har avslöjat det första kända systemet med sju jordlika planeter runt en enda stjärna, kallad TRAPPIST-1. Tre av dessa planeter befinner i den beboeliga zonen. Upptäckten sätter ett nytt rekord för flest planeter inom det beboeliga området som finns runt en enda stjärna utanför vårt solsystem. Alla dessa sju planeter kan ha flytande vatten, nyckeln till livet som vi känner det, under de rätta atmosfäriska förhållanden, men chanserna är störst med tre i den beboeliga zonen.

I denna YouTube film kan du besöka TRAPPIST-1 systemet med hjälp av en 360 film gjord med Space Engine




Läs mer på NASAs pressmeddelande

onsdag 22 februari 2017

Vektor - spelinspirerad matematikapp där svenska forskare varit med i utvecklingen

Vektor är utformad enligt forskning om effektiv tidig inlärning av matematik och utvecklas av ledande forskare i samarbete med erfarna spelutvecklare. Det är en lekfull och engagerande app avsedd för barn runt 6-8 år, men kan också användas av äldre barn.





Läs en utförlig recension på Pappas Appar
Läs mer om Vektor på utvecklades webbplats


tisdag 14 februari 2017

Circuit Scramble - Ett appspel baserat på logiska grindar.

Logiska grindar används för att bygga upp digitala funktioner i mobiler, datorer och mycket annat digitalt. Circuit Scramble. Man lär sig efterhand som man spelar vad de olika logiska grindarna gör. AND, OR, XOR mm. 

Det finns tillgängligt på Google Play gratis. 

Tillsammans med Euclidia är detta bland det klart roligaste och nyttiga appen jag spelat.




Euclidea - En spelapp där man ska hitta den geometriska lösningen

Med appen Euclidia kan du testa dina kunskaper i praktisk geometri. Det finns just nu 13 nivåer och jag har testat första nivån "Alpha". Precis som i Angry Birds så får du inte alla stjärnor om du läser nivån på ett mindre elegant sätt. Jag tycker det borde finns fler appar där man lär sig

Spelet finns i Google Play och App Store.
Så här ser första pusslet ut
Tillsammans med Circuit Scramble är detta bland det klart roligaste och nyttiga appen jag spelat..

Bästa vetenskapliga visualiseringen - Utdelning av Vizzies

Något mindre kända än Oscarsgalan är utdelningen av Vizzies. National Science Foundation och Popular Science anordnar en tävling för för de som gjort den bästa visualiseringen under året. På denna sida kan du se de nominerade. Man tävlar i olika kategorier: Foto, Illustration, Poster/Grafik, Interaktiv och Video.

Några av de nominerade i kategorin Interaktivitet

Några av mina favoriter är

1)
Self Reflected is the world's most elaborate artistic depiction of the human brain, revealing insight into the complexity of consciousness by combining art and science to revolutionize the way in which we think about the brain.

2) Into the Cell - Detta är en mycket interaktiv utforskning av en mänsklig cell, avsedd för studenter som börjar på högskola. Man får flytta runt, insulin, ATP, RNA mm för att få cellen att fungera. Märks att det är en betaversion, men mycket lovande



3) ORA Health Halo. I den kombinerar man flera datakällor om en persons hälsa och visar den sammanlagda bilden som en halo.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...